4år idag tillsammans med min Helge älg
Herregud 4 år har vi varit ett team, han och jag! Känns som en livstid :)
Vi har hunnit med så otroligt mycket så att sammanfatta det i ett inlägg kanske var att ta sig vatten över huvudet. Men nu är det gjort! Jag har verkligen inga ord för allt vi har gått igenom mer än att jag älskar min häst så otroligt mycket :)
Här kommer bokstavligen världens längsta bildbomb med tillhörande text som ska sammanfatta våra år tillsammans!!
Jag har alltid tyckt om hästar med lite power, korta och kompakta som går som en klocka, med mycket bjudning. Det var även en sådan häst jag letade efter. Tills jag en dag följde med min kompis på tävling och pratade några ord med hennes tränare. Jag sa att jag letade häst och hon bara öppnade transportendörren och ut stack världens största huvud. Jag bara dog, DET mina vänner var kärlek vid första ögonkastet.
Vi stannade kvar och kollade på hans runda. Som var FÖRFÄRLIG. De va lite sena så allt blev jätte stressigt, första starten inomhus och ja, allt blev kaos. Det slutade iaf med att Haldor stod i mitten av banan och bara studsade.
Men jag var kär, så här skulle det provridas. Jag bestämde mig för att det var han jag ville ha när jag skrittade fram...
Vi hoppade en linje som slutade på ett räcke på 135 som sedan gjordes om till en oxer på 125. Han hoppade som en klocka, inte för att det var så mycket att gå på men jag var som sagt kär.
Här är första ridpasset tillsammans - en smal, omusklad, grå liten sak <3
Starten för oss kunde varit bättre, det blev vargavinter och jag hade varken bil eller släp så vi kom ingenstans. Så han ställdes av tills februari då det inhandlades både bil och släp, sen var vi igång. Det tränades hej vilt och i mars var vi ute på får första p&j.
Detta var nog i mars någongång, fortfarande väldigt spinkig men något bättre musklad!
Och fortfarande väldigt grå <3
Vi tävlade på hela våren och han gick galant.
Tills vi kom till en punkt där jag kände att det var dags att höja ribban, nu skulle vi korta upp honom lite och faktiskt jobba. Då sa han bestämt nej!
Mer och mer musklad för varje månad som gick!
Men vi jobbade på ordentligt där under sommaren och han blev bättre, inte bra men bättre. han hoppade allt jag sa men han slappande aldrig riktigt av..
Men fiiiiiin var han! <3
Sen kom hösten och då blev det tvärstopp, han ville inte ens gå över en bom, så då la vi ner, han skulle få en hoppvila så han fick tillbaks suget igen!
Lagom till vintern blev han svullen i ett ben, han hade fått vätska i kapalsenskidan, så han fick vila över jul och nyår. Igångsättningen skötte inte jag utan det gjorde vår Kim, jag lämnade över honom till henne under 2.5 månad medan jag var och roade mig på andra sidan klotet! Vilket hon gjorde super <3
När jag kom hem var det påett igen, han tränades upp med bommar och kondition under någon månad!
Innan vi började hoppträna igen, denna gången med en ny tränare med annat tänk! Hela våren körde vi järnet och min tränare blev mer och mer förtjust i honom! Han utvecklades otroligt mycket och hoppet kom tillbaks!
Vi började rida p&j igen! Och stora planer började smidas :)
Avtravning efter en lyckad p&j.
Men sen tog det stopp en dag i slutet på juni... Han var halt. Vi tog ut veterinärer som hävdade det ena och det andra. Vi åkte till olika kliniker och han blev sprutade i olika leder, han fick vila och han sattees igång. Men han var fortfarande halt. Ingen visste varför. Vi fick åka på MR och då konstaterades hovbensfraktur. Jag fick olika svar från alla - avliva nu, han ska stå i box ett år, han ska stå i sjukhage ett år, äh släpp ut honom i en hage och se. Jag valde det sista :)
Här var vi påväg till ett ställe han skulle stå hela vintern och våren med kompisar och bra boxmiljö för den vildhäst han nu blivit. Detta var för exakt två år sedan.
Han stod hela vintern, och efter ett av alla återbesök så fick vi klartecken att skritta igång honom!
Något som inte jag gjorde utan världens bästa Kotte. Hon skrittade runt på honom i flera månader :) Kunde inte gjort det utan henne!!
När våren började titta fram fick vi klarteckan att så smått börja trava!! Eftersom Haldor hade tappat ALL sin balans kunde vi inte trava i ridhus eller liknande utan det fick bli på rakar grusvägar/ åkrar!
Hoppet fanns ändå att vi skulle äntra hoppbanonra ihop! Så det blev mycket bomövningar ;)
Men så blev inte fallet! både min veterinär och min hopptränare sa att det var onödigt att träna upp honom för att han sedan skulle gå sönder antingen påvägen eller när vi nått vårt mål.
Nu skulle vi bli dressyrmuppar
Trots att jag red på och hade stora drömmar var ännu inte Haldor friskförklarad. Detta blev han dock på självaste Valborg!! Han var nu redo att komma hem <3
Så nöjd pojk med sina efterlängtade damer!
Vi tränade på för fullt och till sommaren startade vi får första pay and ride med hela 67%
Vi flyttade till Halmstad
Och efter mycket träning startade vi vår första tävling! Med knoppar och allt <3
Tänk att mindre än ett år efter skadan så skulle vi rida dressyr tävlingar!! Så stolt över oss båda.
Efter några tävlingar bestämde vi dock oss för att ta en liten paus från tävlandet och fokusera på träna upp oss istället!
När vintern kom började Haldor allt mer inse att hans styrka och storlek var till fördel när man ville komma undan arbete vilket resluterade i rätt dåliga pass hela vintern igenom.. Men Haldor var glad iaf ;)
Till våren bestämde jag att för att vi någongång ska kunna utvecklas i vår ridning behövde jag byta miljö! Komma till ett stall där alla tänker samma, där alla strävar efter samma mål och där det var lite mer struktur :)
Så vi flyttade ju till Clara och Hugo i början på maj
Sedan dess har allt rullt på! Vi tävlade och tränade hela sommaren med ett mål : att haldor skulle slappna av på tävlingar. Vilket jag kände att han verkligen gjorde i augusti :)
Vi började även hoppa lite igen <3
Nu till hösten när jag börjat plugga har jag fått fin hjälp av bästa Nellie några dagar i veckan och Haldor verkar gilla lite omväxling av ryttare :)
Nu i höst har vi startat några tävlingar igen efter en liten träningsperiod och det har gått över förväntan!! två av två placeringar <3
Vi tränar på förfullt med stora drömmar och planer (som vanligt) och ni kan inte förstå hur mycket jag älskar min vita springare! Nu håller jag alla tummar och tår för att vi ska hålla oss friska och glada så vi kan göra det vi älskar mest - träna mot nya mål! Jag ser så framemot framtiden och längtar alltid upp i sadeln, varje dag året om!
Kram Kajsa
Så snygg häst!:)